Just nu känns allt väldigt jobbigt, det enda som faktiskt känns riktigt bra är alla vackra höstlöv och Phu! I dag fick jag ett plötsligt infall av att ta ut honom och träna en stund - hade egentligen tänkt strunta i träning i dag eftersom jag var så trött.

Men vi tog en promenad på banvallen (cyckel/gång väg) och han sprang runt omkring mig (lös). Jag kallade in honom, och han kom! Varje gång! Och på en gång!

Han kunde vara på väg i full fart bort i från mig, men så fort jag ropade "Hit" tvärvände han och galloperade till mig! När jag sa "fot" gick han upp på min vänstra sida och struttade glatt bredvid med blicken fäst på mitt ansikte!

Att ha honom helt lös och ändå i kontroll känns så himla bra!
t
Det är dagar som i dag jag allvarligt funderar på hur i hela världen folk klarar att leva utan hund ;)