Titta och njut, en sådan snygging!


Om jag är partisk? Inte det minsta ;)

Man kan se marken... ÄNTLIGEN! säger jag bara ;)

Oj, oj, vad vi flyger och far...! Eller i alla fall tiden ;) Det var nästan ett år sedan jag började fundera på när jag ville träna vad med Phu.

Min plan var att gå en tävlingsinriktad lydnadskurs nu efter nybörjarkursen i Agility, men det var så roligt att vi har bokat in oss på en fortsättningskurs - som krockar med lydnadskursen vi spanat in oss på.

Men det känns som rätt beslut, jag vill verkligen fortsätta träna och komma vidare med Agilityn och då känns det inte som en bra idé att ta en paus nu när vi (äntligen) börjat förstå oss på grunderna. 

Planen är dock fortfarande att börja med viltspår så fort snön smälter undan. Det var några år sedan Pejla och jag höll på med det, men jag minns att jag tyckte att det var ganska kul! Vi var med i kretsmästerskapen och när vi var på väg till vårat spår såg vi en hare som sprang in i skogen - och som med att säkerhet korsade spåret vi skulle följa. Väl i spåret såg i älg spår och rådjursbajs. Kanske inte de bästa förutsättningarna ;) Spåret var nämligen laggt dagen innan så att det skulle bli extra svårt - och var nu korsat av färska spår från både älg, rådjur och hare. :P

I Uppsala finns en affär som heter "brukshundscenter" så förra måndagen åkte Phu och jag dit för att prova ut en sele. Jag och Anders Hallgren kanske inte är bästisar, men jag håller med honom om att en sele är skonsammare mot hundens nacke - speciellt om man (som jag tyvärr har) en hund som drar lite. Eller jag ska inte överdriva, så farligt mycket drar inte Phu men i bland skuttar han i väg... Men framförallt tänkte jag använda den nu när vi ska börja med viltspår!

Jag fick jättebra hjälp att prova selar av olika modeller, i olika färger, former och prisklasser. Till slut hade vi två modeller att välja mellan, som båda satt bra. En lite billigare och så den oranga som fick följa med hem. Tjejen i affären föreslog att jag skulle fköpa den billigare och och sedan se om Phu skulle gilla viltspår, efterssom den andra dög minst lika bra till vanliga promenader.

Fast jag är ganska säker på att Phu kommer älska viltspår, och då kändes det bäst att satsa på något bra på en gång. Den är av en modell som kallas för "Y sele", och ska ge hunden bättre rörelsifrihet än en vanlig sele - typ. Jag är inte helt säker, men jag är jättenöjd med den! Och Orange känns ju helt rätt för Phu!

Fudji foto har halva priset på förstoringar, så här ska framkallas! Bland annat bilden ovan - på mamma Pejla, men också massa bilder på Phu, såklart! Har så många fina att det är svårt att välja... Hm...

TJEEEEEEEEEEEENARE!
Vet ni? I går åkte vår husse i väg, så vi gick och la oss och sov. I alla fall, gissa vem som kom sedan? Anna! Jomen ni vet, Phus matte! Fast husse var inte med... konstigt... Anna tog oss på promenad och sa att vi var väääldigt duktiga på att gå i koppel - vi drog faktiskt bara lite när vi fick syn på något gott att tugga på. Kan ni föresten förstå att Anna inte lät oss gå fram och hälsa på en död fågel? Och hon blir dessutom sur när vi försöker vara artiga och hällsa på alla trevliga människor vi möter på stan. Hon har inget hyffs den där tjejen... 


Sen kom Annas kompis Filippa (Jättekul!) och vi åkte till ett hus med massa pinnar i. Anna och Filippa ställde oss på andra sidan pinnarna (som de först satte upp så de var en bit upp i luften) och lockade på oss med godis. Vi börjar bli lite oroliga för deras mentala status, faktiskt. Vilken normal människa skulle göra något sådant? Jag (Kotte) gick över pinnen en gång, bara för att få dem att lämna mig i fred. Bosco var lite smartare och väntade tills de blev desperata och la ned pinnen på marken. Hehe, man är ju inte dum ...  Anna säger att Phu älskar att hoppa över pinnarna och springa i de konstiga sakerna som kallas "tunnlar". Vi tror hon ljuger. Vilken hund vid sina sinnes fulla bruk kan tycka att något sådant är kul? :question:


Sedan åkte Filippa hem och nu har vi varit ensama med Anna hela dagen. Hon föreslog att vi skulle öva på ett kul trix att visa för husse när han kom hem. Fast vi vill inte. :thumbdown: Då gav Anna upp och tog med oss ut så att vi fick springa lösa i trädgården, DET är vad vi kallar kul!

Voff! från B & K


Ps. Bosco är längs till höger på fotot, Kotte är i mitten och han till vänster är Phu.

I dag åkte jag och Phu till Hööks för att hitta ett täcka i lagom storlek som var lagom varmt. Till slut kom vi ut med täcket på bilden; lagom långt och täcker hela ryggen. Det går dock lite långt ner på sidorna och i fram så i morgon åker symaskinen fram. Annars är det perfekt, det har ett tunt fleasefoder och något form av material ytterst som jag antar är vattenresistent. Dessutom var det inte direkt dyrt. Hehe...

Jag, min bror och Phu var nyss på ICA och handlade godis, till både människor och hund. Nu ligger Phu mycket nöjd under köksbordet och tuggar på ett hundben. Mumms!

 
De här fina bilderna har Jossefin fotat! De är från när Phu och jag blev firade p å våra 1 och 18års dag.
Tack för uppvakningen, de fina presenterna och fotona <3 

I dag är det exakt ett år sedan jag, pappa, Johanna och Anna såg valparna födas. En av dem var Phu. Min ängel, min underbara, underbara tax! Jag vet inte riktigt vad man kan skriva så här, mer än att jag är så himla tacksam för min Phu! Och att jag ser fram emot allt roligt vi ska göra i framtiden! :D:love:

Här har ni dem! Tre snyggingar/hjärtekrossare/börfrön/fantastiska taxar!

Från v. Phu, Kotte och Bosco

Äntligen någon som ville springa!

Jag blev fruknansvärt förtjust både i Whippeten och bilden på Phu och henne, är de inte söta? Det var så klart i hundhagen fotot är taget, vi går dit så fort vi har möjlighet - det är så kul för hundarna att få vara lösa och att få springa av sig lite. Phu sover alltid lika gott när han kommer hem, i hagen däremot lekar han nonstopp - hälst i flera timmar.

Ang. träning så har vi lite "ledigt" från det just nu. Eller så var tanken i alla fall, jag kunde inte låta bli att lära in "backa". Han är jättesöt när han backar, vi övar vidare på det så ska jag lägga upp en film snart. Tanken är att han ska backa när jag pekar på honom med vänsterhanden. Han har inte riktigt kopplat det där med handen än, just nu känns det som att han backar för att han vet att det är bra (och det är det ju!) men nu vill jag att han bara ska göra det när jag ber om det.

Vad tycker du?
Bättre, sämre eller lika bra?

Man måste komma när matte ropar!

Klicka på de små bilderna för att se dem större!